Areamätning
Bergvärme
Borrhålslager
Brunnsborrning
Datorkyla
Energideklaration
Från- och tilluftsventilation (FTX)
Frånluftsventilation
Frånluftvärmepump
Grundläggningsborrning
Grundvattenvärme
Jordvärme
Komfortkyla
Luft-luft värmepump
Luft/vatten värmepump
Naturkyla
Radonmätning
Självdragsventilation
Sjövärme
Solceller
Solvärme
Vattenbrunn
Överlåtelsebesiktning

Våra arbetsområden

Mer info kommer inom kort…


Areamätning

Nyttan med korrekt area. Många undrar hur stort det är.

Det är ganska vanligt att den angivna storleken kan ha tillkommit vid en gammal eller inaktuell mätning.

En korrekt uppgift är viktig för mäklare och jurister när du ska köpa eller sälja (är det större än angivet sen tidigare innebär det ett högre pris – är det mindre undviks efterkrav), arkitekter om du ska bygga om, skattemyndigheten när du ska betala (eller få tillbaka) skatt, bostadsrättsföreningen när andelstalet skall bestämmas, osv.

Det finns ett stort antal situationer när det är viktigt eller nödvändigt att veta hur stor bostaden/lokalen är. En ny mätning ger dig underlaget.

Bergvärme


Bergvärme är ren solenergi. Ny solvärme lagras varje år i marken under sommarhalvåret. Först på ytan sedan allt längre ner. Till vintern har det lagrats tillräckligt med gratis energi för att värma ditt hus även en rekordkall vinter. En sak till. Även den uslaste sommar räcker för att lägra tillräckligt med värmeenergi under din tomt. Gratis energi i evigheter utan att du behöver göra något och dessutom bra för miljön.

När det finns berg på rimligt djup under din tomt rekommenderar vi därför bergvärme. En energibrunna på normalt mellan 100 och 200 meters djup beroende på husets energiförbrukning, borras då i berget. Ett slangpaket sänks ned i borrhålet. I slangen cirkulerar vatten blandat med frostskyddsmedel som värms upp några grader av det omgivande berget. I värmepumpen höjs temperaturen från berget till varmt vatten för dina radiatorer och till duschvatten. Bergvärme ger minimal påverkan på din tomt. Borrningen tar som regel endast någon dag.


Borrhålslager

Större fastigheter eller industrier som både behöver värme och kyla använder motsvarande teknik som villor, men i större skala. I ett borrhålslager kopplas fler tätt liggande borrhål ihop så att en bergvolym innesluts av borrhål. Borrhålen är försedda med kollektorslangar på ett liknande sätt som bergvärmen. Under vintertid när värmebehov föreligger, kyls bergmassan ner några grader, När sedan kylsäsongen börjar till våren hämtas den nu lagrade kylan hem igen som ”frikyla” varvid berget gradvis återuppvärms och blir en förstärkt värmekälla nästkommande vinter. På så sätt återanvänds energin flera gånger.


I takt med extremt höjda fjärrvärmepriser och oljepriser är geoenergi starkt växande i antal. Beroende på hur många kvadratmeter som ska värmas och kylas projekteras antalet borrhål. Det kan vara 20-100 och idag finns anläggningar med över 150 hål. Eftersom borrhålen ligger så tätt på en liten yta, går de ofta att anlägga på ytor som blir parkeringsplatser eller garage efteråt.


Energibesparingen är 75-85 procent och en värmefaktor på 4-6. Det innebär att återbetalningstiden ofta blir 4-6 år och eftersom det är underhållsfritt och långlivat blir investeringen mycket lönsam.


Brunnsborrning


Geoenergi till den enskilda villan känner vi bäst till som bergvärme. Bergvärmen ger en värmefaktor på 3-4, dvs en del el för att driva anläggningen ger 3-4 delar tillbaka och energibesparingen är ca 65 procent. Ibland mer. Återbetalningen på investeringen är mellan 4-6 år. Eftersom livslängden på anläggningen är runt 50 år blir den ackumulerade besparingen mycket stor.


Bergvärmen ersätter samtliga befintliga uppvärmningsformer, vilket betyder en synnerligen stor reduktion av miljöförstörande utsläpp. En villa med geoenergi värderas dessutom högre.


Datorkyla

I datorhallar och serverrum ställs höga krav på rätt temperatur och fuktighet. Serverparken alstrar stora mängder värme som på ett effektivt sätt måste ledas bort och ersättas med kyld luft för att utrustningen skall fungera tillfredställande under lång tid. På marknaden finns i dag ett stort produktsortiment som ger förutsättning för att alltid skapa den bästa lösningen vid varje behov. Vilken lösning skall ni välja?

Hur får ni bäst verkningsgrad och högst driftsäkerhet till rimlig kostnad? Som har tillräcklig kapacitet för en expansion av driften? Redundans? Vilken typ av larm är bäst för att undvika en kritisk situation?

Hur skapas en lösning som ger bäst totalekonomi över tiden? Grön IT? Kan ni utnyttja överskottsvärmen som serverrummet producerar för fastigheten i övrigt? Det finns ett stort antal frågor.

Vi löser klimatlösningen för det enskilda serverrummet från små till stora datorrum.


Energideklaration

Energideklarationen är ett bra verktyg för att se hur man kan minska energiåtgången i sin byggnad. Deklarationen görs av en energiexpert tillsammans med fastighetssägaren. Den visar hur mycket energi som går åt och ger råd om hur byggnaden kan bli mer energismart. Det är lag på att en energideklaration ska finnas tillgänglig i samband med försäljning av småhus.


Från- och tilluftsventilation (FTX)

Den mest kompletta formen av ventilationssystem är de så kallade balanserade systemen, FT-systemen. Fläktar styr både till- och frånluften vilket innebär att man har full kontroll över mängden friskluft. I någorlunda täta hus kan man därför säga att praktiskt taget all tilluft kommer via tilluftsdonen eftersom systemen inte bygger på undertryck. Det innebär också att det är lätt att rena luften, genom filter vid luftintaget.



Idag är systemen både effektiva och tysta och det finns gott om forskning som visar att om man vill ha en installation med både låg energianvändning och gott inneklimat behöver man ett FT-system. Låg energianvändning förutsätter värmeåtervinning och energieffektiva produkter som fläktar, filter och värmeväxlare.


Ett bra FT-system är både stabilt och flexibelt. Stabiliteten innebär att systemet ska fungera som avsett, nästan oberoende vad som görs i huset. Att det är flexibelt betyder att man kan styra ventilationen efter vilket behov man har, är det många i huset behöver man mer ventilation än när huset står tomt. Sådan behovsstyrning av ventilation blir allt vanligare. Det, och värmeåtervinning, minskar behovet av energi och gör därmed driftskostnaderna för huset lägre.


Ett FT-system med värmeåtervinning har beteckningen FTX-system, där X:et står för värmeväxling. Istället för att skicka den använda, och varma, luften rakt ut låter man den passera ett värmeåtervinningsaggregat där frånluften värmer upp den kalla uteluften som tas in.


Frånluftsventilation

Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas F-system, är precis som namnet säger. Luften sugs ut från bostaden med hjälp av fläktar, från köket, toaletter/badrum samt från tvättstugan. En vanlig skillnad jämfört med självdragsventilation är att man här oftast tar in luften genom ventilation eller vädringsfönster, inte genom dörrspringor och andra läckor.


Fläktstyrd frånluft är populärt eftersom den är billig och enkel att installera. Dock har F-system tidigare haft samma nackdel som självdrag när det gäller luften som kommer in (uteluften/friskluften), den renades inte tillräckligt och den är kall vintertid. Numera kan tilluftsdon i ytterväggar förses med filter som avskiljer de grövsta föroreningarna. Genom att noggrant dimensionera och placera donen kan drag och kallras motverkas.


F-system med fläktstyrd frånluft för villor. Frånluftsfläkt placeras i kök och på tak. Fläktarna kan styras från spiskåpa.


Frånluftvärmepump

Tekniken med frånluftsvärmepumpar går ut på att först ventilera ditt hus. Och sedan återföra ventilationsluftens värmeenergi för att värma upp varmvattnet och värmesystemet. Du återanvänder alltså gammal förbrukad luft.


Lite förenklat går det till så här: En fläkt suger ut ventilationsluft ur samtliga våtutrymmen i ditt hus. Då bildas det ett svagt undertryck som gör att luft också från övriga rum söker sig till våtutrymmena. Ny uteluft dras in genom ytterväggarnas ventiler och på detta sätt blir husets samtliga rum ventilerade.


Den cirkulerande luften tas in i husets kanalsystem. Den uppvärmda rumsluften leds till värmepumpen där energin i luften återvinns och på så sätt kan värmepumpen försörja hela huset med varmvatten och värme till radiatorsystemet.


Grundläggningsborrning

Har du en borrad brunn med bra vattenflöde av grundvatten kan den också bli din nya värmekälla. En pump pumpar vatten till värmeväxlaren i värmepumpen som producerar radiatorvärme och varmvatten.


Du kan också välja att borra en helt ny brunn för grundvattenvärme. Förutom trygg värme till mycket låg driftskostnad har du även möjligheten att få vatten för gräsmattorna och kan minska din vattenförbrukning. Ingreppen i din trädgård blir små.


Grundvattenvärme


Borrning för stolpfundament, sponter, stagförankringar och pålar.

Utförs snabbt och smidigt med modern teknik.




Jordvärme

Jordvärme är ren solenergi. Ny solvärme lagras varje år i marken under sommarhalvåret. Först på ytan sedan allt längre ner. Till vintern har det lagrats tillräckligt med gratis energi för att värma ditt hus även en rekordkall vinter. En sak till. Även den uslaste sommar räcker för att lägra tillräckligt med värmeenergi under din tomt.

Gratis energi i evigheter utan att du behöver göra något och dessutom bra för miljön.

Här utnyttjas den lagrade solvärmen som finns på ca en meters djup. En slang grävs ned och i slangen cirkulerar vatten blandat med frostskyddsmedel som värms upp några grader av den omgivande jorden. I värmepumpen höjs temperaturen från jorden till varmt vatten för dina radiatorer och till varmvattenberedaren.

Normalt behövs en tomt på 250 – 400 kvadratmeter för slangen. Jordvärme finns hos tiotusen nöjda villaägare i hela Sverige. Jordvärme påverkar inte växtligheten.


Komfortkyla

För många är det svårt att sova eller svårt att arbeta om det är för varmt inne. Då kan luftkonditionering vara lösningen.

Detta är en marknad som nu växer snabbt bland villahushåll även på våra breddgrader och skälen är nog för att man snabbt vänjer sig med luftkonditionering. Många har det på jobbet och nästan alla bilar som säljs nu har AC. Då vill man ha det hemma också.

Vanligast är att man använder sin redan inköpta luftvärmepump eller bergvärmepump för att även kyla huset. För den som inte har en värmepump eller vill ha sin komfortkyla via värmepumpen finns en rad alternativ att välja bland: luftkylda eller vattenkylda, i enhets- eller splitutförande, portabla eller stationära aggregat.

Vad man än väljer handlar det om tusenlappar för att nå den eftersträvansvärda svalkan. Vill man ha en centralanläggning för en rejäl villa får man räkna med 100 000-tals kronor. Men mindre kostsamma alternativ för villaägaren kan vara fönsteraggregat eller portabelt. De billigaste aggregaten ligger kring 6 000 till 7 000 kronor. Då handlar det om punktinsatser för att kyla exempelvis ett sovrum.


Luft-luft värmepump


Värmepumpen tar gratis energi ur luften utanför ditt hus och omvandlar den till skön, billig och miljövänlig värme i huset. Den kan enkelt installeras i alla typer av hus och ger stor besparing oavsett vilket värmesystem du har tidigare.

Den har kraftigt ökad prestanda som ger ökad besparing. För varje krona du satsar på att driva värmepumpen får du tre kronor tillbaka som värmeenergi. Du får värme även om utomhus temperaturen sjunker under 10-15 minusgrader.

Luft/vatten värmepump


Även kall utomhusluft innehåller värme. Även vid temperaturer ner mot -20° C, kan energin utnyttjas för uppvärmning.
Luftvärme är ren solenergi. Även kall utomhusluft innehåller värme. Även vid temperaturer ner mot – 20 grader C, kan energin utnyttjas för värme.

Du behöver varken borra eller gräva. Bara installera värmepumpens ute- och innedel och börja spara pengar direkt. Värmepumpen kopplas till ditt nuvarande värmesystem och ge både värme och varmvatten.

En del placeras utanför ditt hus och en del placeras i pannrummet. En tystgående fläkt tar in uteluften. Den värme som alltid finns i luften, även vid minusgrader, omvandlas av en kompressor, värmeväxlare och kondensor till varmt vatten som värmer ditt hus och ditt tappvarmvatten.


Naturkyla


Har du, eller tänker du skaffa bergvärme kan du få kylan på köpet. I borrhålet är det tillräckligt kallt för komfortkyla. Normalt kan du få 20-40 W per borrad meter i fast berg. Någon driftkostnad blir det närmast inte. Den enda driftkostnad du har är en cirkulationspump och en liten fläktmotor.

Den tekniska lösningen innebär att vätskan från slangpaketet i borrhålet cirkulerar via värmepumpen och ett separat minivattensystem till exempelvis ett fläktelement. Kylan från borrhålet kyler luften från fläktelementet och behaglig svalka sprids i rummet. Överskottsvärme återförs till borrhålet, vilket ökar hålets effekt på vintern. Du ställer in önskad temperatur med hjälp av kontrollpanelen på fläktelementet.


Radonmätning


Radon varken syns, luktar eller smakar.

Radon märks inte. Men det kan vara skadligt. Mellan 400 och 500 personer får lungcancer av radon varje år i Sverige.

Radon är en gas som bildas när det radioaktiva ämnet radium bryts ner. Radongasen sönderfaller i sin tur i radondöttrar.

Radondöttrarna ger ifrån sig strålning som kan vara farlig för hälsan. Radondöttrarna fastnar i damm som vi andas in. Man kan mäta hur mycket radongas som finns i luften inomhus. Radon kan finnas i marken, byggmaterialet och i vattnet.

Lämpligast är att mäta radon under uppvärmningssäsong och under minst två månader. Men man kan även mäta under resterande året och under ett par dagar. Då får man ett rådgivande resultat som ofta används i samband med försäljning av småhus.

Har man radon kan man få bidrag upp till 15 000 kr i bidrag för radonsanering.


Självdragsventilation


Principen för självdrag är enkel, den varma luften inomhus stiger uppåt och försvinner ut ur huset via luftkanaler, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Tack vare undertrycket sugs ny luft in utifrån, den nya luften kommer in via otätheter i huset. Det behövs inga fläktar eller andra mekaniska anordningar för att det ska fungera, vilket onekligen låter som om det här vore den idealiska ventilationen för alla typer av bostäder.

Men en så enkel sak som isoleringsfilter i fönstren kan förstöra ett helt självdragsystem och göra ventilationen otillräcklig. Ju större temperaturskillnader det är mellan ute- och inneluften, desto större luftmängder omsätts. På sommaren, när temperaturskillnaden är liten eller ingen alls, blir det därför ingen ventilation.


Sjövärme

Om du bor nära en sjö eller ett vattendrag är sjövärme ett bra alternativ.

Sjövärme är ren solenergi. Ny solvärme lagras varje år i sjön under sommarhalvåret. Först på ytan sedan allt längre ner. Till vintern har det lagrats tillräckligt med gratis energi för att värma ditt hus även en rekordkall vinter. En sak till. Även den uslaste sommar räcker för att lägra tillräckligt med värmeenergi under din tomt.

Gratis energi i evigheter utan att du behöver göra något och dessutom bra för miljön.

Kollektorslangen läggs på botten med tyngder och i slangen cirkulerar vatten blandat med frostskyddsmedel som värms upp några grader av det omgivande vattnet. I värmepumpen höjs temperaturen från vattnet till varmt vatten för dina radiatorer och till varmvattenberedaren.

Det enda ingrepp som behöver göras på din tomt är grävningen från vattnet till huset.

Solceller

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. De skiljer sig från solfångare, där solstrålningen används för att producera varmt vatten. Omvandlingen av solenergi till elektrisk energi i en solcell sker utan några rörliga delar, utan att något bränsle behövs och utan att ge några utsläpp.

Solceller har sedan 1950-talet använts för att försörja satelliter i rymden med el. Enklare solceller har även sedan länge använts i en rad vardagsprodukter, så som solcellsdrivna miniräknare, och har också funnit en marknad i anläggningar som är kostsamma att ansluta till elnätet såsom fyrar. Eller ett mer vardagligt exempel är små lampor för trädgårdsbelysning.

Dagens solceller har en verkningsgrad i storleksordningen 20 % och är ännu ganska dyra, men teknikutvecklingen går snabbt framåt och priserna nedåt.

Solvärme

En solvärmeanläggning värmer vatten med hjälp av solen. Det varma vattnet kan användas för både tappvarmvatten och värme. På grund av våra långa dagar under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Under månaderna april-september ger solen hela 900-1000 kWh/m2.

En bra solfångare är inte beroende av att ha full solsken hela dygnet utan klarar även att göra varmvatten en mulen dag. Solfångare placeras helst på ett skuggfritt tak i söderläge. Tak åt öster och väster kan också vara lämpliga, men då behöver man öka solfångarytan för att säkerställa varmvattenängden som kan produceras

Vattenbrunn


Har du inte tillgång till kommunalt vatten är en modern djupborrad brunn den bästa vattenkällan. I en sådan brunn är vattnet opåverkat av föroreningar som följer nederbörd, gödningsmedel, industriella biprodukter o.d. Med modern borrutrustning tar det bara några timmar att borra en brunn som kan leverera vatten i många årtionden framöver.


Bergborrad vattenbrunn

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är väl inte konstigt att vi alla önskar oss ett rent och välsmakande vatten till vardags. För dem som inte får sitt vatten genom kommunens försorg finns egentligen ett enda alternativ: att anlägga en egen vattenbrunn.

Borrad vattenbrunn är idag den modernaste och ur miljösynpunkt den säkraste vattenkällan. Brunnen borras med foderrör genom jordlagren och ner i fast berg. Foderröret tätas därefter i berget som ett extra skydd. Borrningen fortsätter ner i berget till vattenförande djup.

Medeldjup för en dricksvattenbrunn är ca 65 meter. Med modern borrutrustning tar det bara några timmar att borra en brunn som kan leverera vatten i många årtionden framöver. När brunnen är färdigborrad dimensioneras pumputrustningen. Brunnens djup och tillrinning påverkar valet av utrustning. Här är det viktigt att välja typgodkända material.

Överlåtelsebesiktning


Den som köper t ex en villa är enligt Jordabalken skyldig att undersöka fastighetens skick.

En överlåtelsebesiktning är en omsorgsfull byggteknisk undersökning av sådant som är av teknisk betydelse för byggnaden. Överlåtelsebesiktningen minskar också risken för framtida tvist mellan köpare och säljare.